När behövs revisor? Allt du behöver veta

Vissa företag och föreningar måste ha en revisor, men det är inte alla som enligt den svenska lagen behöver ha det. Det här är en guide där vi kommer gå igenom vilka slags bolag som måste ha en revisor. Vi kommer också diskutera vilka fördelar det finns med att ha en revisor även fast man inte är skyldig till det, så att det ska vara lättare att avgöra om det är dags att anlita någon för ett revisionsuppdrag som kan ge ett stort mervärde till företaget.

Vem måste ha en revisor?

Enligt huvudregeln ska alla aktiebolag ha en revisor, men det finns vissa undantag. Däremot måste finansiella företag, publika aktiebolag och sådana aktiebolag som har en särskild vinstutdelningsbegränsning alltid ha en auktoriserad revisor. Om ett privat aktiebolag ska ha en revisor beror på hur stort bolaget är. Ett stort aktiebolag ska ha en revisor, men ett mindre aktiebolag måste inte ha det om man inte vill. 

Stora aktiebolag är företag som lever upp till minst två av de nedanstående gränsvärdena under de två senaste åren:

• Aktiebolaget har mer än 3 anställda (i medeltal)
• Aktiebolaget har en balansomslutning på mera än 1,5 miljoner
• Aktiebolaget har en nettomomsättning som överstiger 3 miljoner kronor

Bockar bolaget av två eller tre av de här punkterna två år i rad, innan det nuvarande räkenskapsåret, så måste företaget anlita en auktoriserad revisor. Om bolaget bara lever upp till två av punkterna ska det vara samma punkter som uppfylls under båda åren för att revisorsplikten ska träda i kraft. Det här betyder kort och gott att ett privat aktiebolag som är nystartat och inte har funnits mera än två år inte behöver ha en revisor. Den plikten träder som tidigast i kraft det tredje verksamhetsåret. 

Privata aktiebolag som inte lever upp till kriterierna för att behöva revisor

Sådana aktiebolag som är privata och som inte lever upp till de punkter vi tidigare tog upp är de som räknas som mindre bolag. Ett mindre aktiebolag kan ta ett beslut på årsstämman om att man tar bort kravet på att ha en revisor som gör en revision. 

Moderbolag i en koncern

Om ett aktiebolag verkar som moderbolag för en koncern behöver företaget ha en auktoriserad revisor om två av gränsvärdena är uppnådda i själva koncernen. Man ser alltså till hela koncernen och inte bara till moderbolagets storlek. 

Revisor för enskilda firmor

Eftersom enskilda firmor ofta är mindre än aktiebolag är det sällan en enskild firma behöver ha en revisor. När företaget har blivit så pass stort att lagen gör gällande att en revisor behövs har man i de allra flesta fallen redan ombildat bolaget till ett aktiebolag. Men, vissa enskilda firmor kan vara tvungna att ha en revisor och för att veta om det är fallet så ska man utgå från samma regelverk som för aktiebolag, men med följande gränsvärden:

• I medeltal över 50 anställda
• 40 miljoner eller mera i balansomslutning
• 80 miljoner eller mer i nettoomsättning

Om det är så att man har en enskild firma som måste ha en revisor är det lönt att överväga att göra en ombildning till ett aktiebolag eftersom omsättningen är så pass stor, och det gör att det föreligger större risker för företagets ägare när företagets och den privata ekonomin inte separeras på samma sätt som när man har ett aktiebolag.

Revisor i ideella föreningar

I Sverige finns det inte egentligen någon revisorslag som gäller specifikt för ideella föreningar. En ideell förening kan välja att ha en revisor, men är alltså inte tvungen till det. I de här fallen är det föreningens egna stadgar som styr behovet av en revisor. Många ideella föreningar har inskrivet i stadgarna att föreningen ska ha en eller flera revisorer, och då måste man välja sådana på föreningsstämman.

I stadgarna ska det också framgå vilken slags revisor man ska anlita, alltså om det kan vara en lekmannarevisor eller om man ska ha en auktoriserad revisor. Det är alltid stadgarna som styr vilka krav som ställs på en revisor i en ideell förening. Den revisor man väljer får inte vara jävig, det vill säga ha egna ekonomiska intressen eller ett stort inflytande på ekonomin och redovisningen. Revisorn får inte heller vara i beroendeställning eller närstående till någon i styrelsen. 

Revisor i ekonomiska föreningar

Ekonomiska föreningar ska ha åtminstone en revisor. Vem som utses ska beslutas på föreningsstämman, förutsatt att det inte finns andra bestämmelser i stadgarna. När en ekonomisk förening startar måste man inte registrera en revisor hos Bolagsverket.

Den som kan vara revisor i en ekonomisk förening är en person som är myndig, inte har en förvaltare och inte har näringsförbud eller är i konkurs. Samma regler gäller för den person som man väljer till revisor i en ideell förening. 

I vissa fall kan en ekonomisk förening behöva utse en auktoriserad revisor. En sådan måste utses när minst två av de nedanstående förutsättningarna har blivit uppfyllda de två föregående räkenskapsåren:

• I medeltal över 50 anställda
• Över 40 miljoner som redovisad balansomslutning
• Över 80 miljoner som redovisad nettoomsättning

Ifall en ekonomisk förening verkar som moderförening i en koncern, och koncernen bockar av två eller tre av dessa gränsvärden under båda de två senaste åren behövs en auktoriserad revisor. När man räknar ut gränsvärdena nettoomsättning och balansomslutning ska man även ta med skulder och fordringar mellan företagen i koncernen, och även eliminera internvinster. 

Den som är revisor i en ekonomisk förening får inte vara jävig. Det betyder att personen som är revisor inte får vara medlem i styrelsen, suppleant till styrelsen eller närstående till någon som sitter i styrelsen. Det går däremot bra att välja någon som är medlem i föreningen till revisor. 

Vad gör en revisor?

En revisor är en person som ska granska ett företag eller en förening som utomstående. Att personen är utomstående innebär att hen ska granska förvaltningen som en oberoende part, alltså som någon som inte annars är inblandad i exempelvis den löpande redovisningen. 

När en revisor arbetar kommer hen kontrollera om företaget eller föreningen har upprättat en sådan redovisning som ger en rättvis bild av ställningen och resultatet. Revisorn kommer också kontrollera så att de lagar och regler som finns efterföljs.

För att sammanfatta det revisorn gör listar vi några punkter som ingår i uppdraget:

• Att granska årsredovisningen
• Att granska det arbete styrelsen gjort
• Att granska hållbarhetsredovisningen
• Att granska annan verksamhet, till exempel specifika åtgärder eller att göra en översiktlig granskning

Utöver att revisorn verkar som en granskande part så kan personen som har uppdraget också hjälpa företaget på flera andra sätt. Eftersom det här är en person som har en unik insyn i företagets redovisning och ekonomi kan hen på begäran ge förslag till styrelsen om rutiner som kan förbättras. Man kan också dra nytta av revisorns kompetens om man har funderingar gällande ekonomiska frågor. Tack vare den breda ekonomiska kunskap en revisor har kan man alltså få mycket tacksam hjälp när man ska ta stora ekonomiska beslut och vill ha vägledning. Revisorn kan inte själv fatta beslut i ekonomiska frågor, men styrelsen kan välja att få in hens synpunkter i specifika ärenden. 

Varför ska man ha en revisor?

När man har en revisor så ökar man förtroende för företaget, både internt och externt. Det externa förtroendekapitalet kan bland annat röra kreditgivare, banker, kunder och framtida samarbetspartners. Anledningen till att en revisor ger ett ökat förtroende är det faktum att hen gör en granskning utan att själv ha några intressen i att förvränga den till det positiva, ifall det skulle vara så att det finns oegentligheter. 

Det interna förtroendet ökar tack vare att en revision skapar trygghet, och att den rådgivning och granskning som görs av revisorn kommer underlätta för bolaget att kontrollera de risker man tar. 

Som vi redan tidigare nämnt och diskuterat finns det alltså vissa företag som inte kan avsäga sig att ha en revisor. Men, många företag väljer att ha en även fast lagen säger att man inte är tvungen till det. Anledningen till det är de stora värden som man kan få ut av att faktiskt ha en revisor som granskar verksamheten. 

Auktoriserade revisorer

Vi har tidigare varit inne på att sådana privata aktiebolag och firmor som räknas som större måste ha en auktoriserad revisor, likväl som en större ekonomisk förening måste ha en auktoriserad sådan. Den branschorganisation som auktoriserade revisorer kan vara med i heter FAR. Ibland kallas en auktoriserad revisor även för en godkänd revisor. 

Det är endast auktoriserade och godkända revisorer som har rätt att göra sådana revisioner som är lagstadgade. För att kunna bli auktoriserad måste personen som ansöker om det uppfylla de krav som står nedskrivna i revisorslagen. I den tydliggörs krav på bland annat erfarenhet, redbarhet och utbildning. 

En revisor behöver både praktisk och teoretisk utbildning för att bli auktoriserad. Den teoretiska biten av erfarenheten ska uppgå åtminstone till en kandidatexamen inom ett lämpligt ämne. Vissa områden måste ingå i studierna. Förutom att man behöver ha gått en kandidatutbilcning och fått examen måste man också ha jobbat som revisor i åtminstone tre år. Den perioden ska man ha fått handledning av en revisor som är auktoriserad. När alla de här kriterierna är uppfyllda kan personen ansöka om att bli auktoriserad, och man behöver också avlägga ett examensprov hos Revisorsinspektionen.

Revisorsinspektionen är de som går igenom ansökningar om att bli auktoriserad och bestämmer om de ska godkännas eller inte. När man har fått en auktorisation gäller den i fem år. När fem år har gått måste man förnya den.

Revisorsinspektionen gör tillsyn

När ett revisionsbolag eller en enskild revisor är auktoriserad kommer Revisorsinspektionen utöva tillsyn. Den tillsyn som myndigheten gör omfattar flera områden. De gör en riskbaserad tillsyn, en kvalitetskontroll och en tematillsyn. Eftersom Revisorsinspektionen kontrollerar det arbete som auktoriserade revisorer gör är det en trygghet för företag och föreningar att välja att utse en sådan för uppdraget.