Revision för ideell förening – allt du behöver veta

Revision är att en oberoende person granskar verksamheten och den ekonomiska förvaltningen. En förening kan välja att göra en revision, medan exempelvis aktiebolag och kommanditbolag och deras krav på revision regleras på ett annat sätt i lagen. Om du är representant för en ideell förening och vill veta mer om vilka regler som finns gällande revision har du hamnat helt rätt. Vi går igenom vad revision i en ideell förening innebär, hur man väljer vem som gör den och de regler som finns kring uppdraget. 

Kort om vad revision är

Revision och yrkestiteln revisor är något som de allra flesta människor har hört talas om. Om man inte har erfarenhet av att dra nytta av de här tjänsterna och kompetensen som en revisor besitter är det ofta svårt att veta exakt vad ett sådant arbete går ut på. En revisor har en viktig uppgift, och det är att som en opartisk person göra en granskning av det som sker i en förening eller i ett företag. Det handlar både om att revisorn ska gå igenom hur bokföringen ser ut, att årsberättelsen stämmer överens med verkligheten och att revisorn kan ge råd inför beslut som styrelsen ska ta i ekonomiska frågor.

Vad är en ideell förening?

De vanligaste föreningarna är antingen ideella eller ekonomiska. Mellan de här finns en viktig skillnad, och det är att man i en ekonomisk förening verkar för att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det gör man genom att bedriva en verksamhet som har en ekonomisk inriktning.

En ideell förening bedriver ideell verksamhet, även fast man kan arbeta för att främja ekonomiska intressen. Exempel på ideella föreningar är exempelvis fackföreningar. Det går bra att ha näringsverksamhet i en ideell förening förutsatt att pengarna som kommer in spenderas på verksamheten. När man ska avgöra om en förening är ideell eller ekonomisk utgår man från stadgarna. Det är det som står i dem som avgör vilken slags förening det handlar om. 

Stadgar i en ideell förening

En ideell förening har stadgar. Man kan förklara stadgarna som regler för hur föreningen ska skötas och vad den ska göra. De som är medlemmar i en ideell förening har antagit stadgarna. Eftersom stadgarna på sätt och vis fungerar som ett regeldokument ska de innehålla vissa specifika saker. Bland annat ska det framgå vilket ändamål föreningens verksamhet har, vad föreningen har för namn och var sätet är. 

En annan sak man reglerar i stadgarna är revisionen. I en ideell förenings stadgar ska det finnas paragrafer där reglerna klart och tydligt säger om föreningen ska ha en revisor, eller kanske flera. Andra saker gällande revisionen kan också finnas i stadgarna, exempelvis riktlinjer för vem som kan väljas till revisor. 

Årsstämman är högsta beslutande organ

En ideell förening har en styrelse. De är ansvariga för verksamheten och själva driften av föreningen. Styrelsen väljs på föreningsstämman. Den brukar också kallas för årsstämman, och det är den som är det högst beslutande organet i en förening. Det är på föreningsstämman man väljer revisorer i enlighet med stadgarnas bestämmelser. 

Vill man göra ändringar i stadgarna behöver det vara ett beslut som tas av föreningsstämman, det är alltså ingenting som styrelsen kan göra själv. Styrelsen kan ge förslag till ändringar i stadgarna, men årsstämman måste godkänna dem. Vilken majoritet som krävs för att ändringar i stadgarna ska kunna godkännas ska framgå i stadgarna.

Revision av en ideell förening

För att göra det så tydligt som möjligt; det finns inga lagar som reglerar hur en revision av en ideell förening ska gå till, åtminstone inte på samma sätt som det finns lagar om hur exempelvis ett stort aktiebolag eller en koncern ska göra revision. Även fast det inte finns någon egentligen lag kring detta så gör i princip alla ideella föreningar ändå en revision.

Val av revisor till ideell förening

Som vi nämnde är det alltså föreningsstämman som väljer revisor. Då får alla medlemmar i föreningen rösta. När man har en ideell förening behöver man ta höjd för att revisorn kanske kan behöva avsluta sitt uppdrag i förtid, även fast man vanligen väljer en person som ska ha uppdraget under ett helt verksamhetsår. Därför kan det vara klokt att man godkänner stadgar som antingen gör gällande att man ska ha flera revisorer, alternativt att det står i stadgarna att man ska välja en ordinarie revisor och en suppleant. Det är nämligen så att om revisorn av någon anledning avgår, eller om föreningen väljer att avsätta personen, så måste man kalla till en extra föreningsstämma för att välja en ny kandidat.

Revisorns uppdrag i en ideell förening

Det en revisor gör för en ideell förening är att granska flera saker som rör verksamheten. Revisorn ska bland annat kontrollera så att stadgarna som föreningen bygger på följs. Denne ska också kontrollera så att det finns verifikationer till alla bokföringsposter, samt granska så att bokföringen har gjorts i enlighet med Bokföringslagen. Man kontrollerar också att det görs en uppföljning av budgeten, verksamhetsberättelsen, balans- och resultaträkningen samt en eventuell årssammanställning. 

Vidare är det vanligt att en revisor för en ideell förening kontrollerar vilka försäkringar som finns, så att det finns ett bra försäkringsskydd för olika händelser. Sist och slutligen granskar revisorn också hur styrelsen förvaltar föreningen. Med det menas till exempel att revisorn kontrollerar så att styrelsen fattar sådana beslut som behöver tas och att de beslut som tagits av styrelsen också har blivit genomförda. 

Granskningen sammanfattas i en revisionsberättelse

En revisors uppdrag pågår hela året. Det är det som gör att uppdraget blir så värdefullt för föreningen. När året pågår kan man löpande ge över bokföringen till revisorn för kontroll, och det går också bra att be revisorn om dennes tankar när man ska fatta ett beslut i styrelsen som kan komma att påverka ekonomin.

När ett räkenskapsår är slut ska revisorn göra sin slutgiltiga granskning. Då lämnar man över alla dokument gällande redovisningen för det gångna året till denne. Baserat på de dokument och de insikter revisorn har fått om föreningen under året så skrivs en revisionsberättelse. Det är en fritt formulerad berättelse där revisorn ger ett uttalande om föreningens årsrapport och en kommentar om huruvida den upprättats enligt det som kallas för god redovisnings- och föreningssed, eller om den inte har gjort det. I revisionsberättelsen ska revisorn lyfta fram alla eventuella tveksamheter hen har känt inför redovisningen som föreningen har gjort. 

Om revisorn upptäcker att styrelsen har agerat felaktigt på något vis, på ett sätt som skulle kunna leda till att styrelsen blir skadeståndsskyldig, ska detta nämnas. Revisorn har också till uppgift att ge en rekommendation till föreningsstämman om att antingen bevilja eller inte ge ansvarsfrihet åt styrelsen. Om det är så att revisorn är av åsikten att det inte går att bevilja styrelsen ansvarsfrihet måste det finnas en motivering till den ståndpunkten i revisionsberättelsen.

Slutligen ska revisorn också inkludera sådan information som hen tänker är viktig för medlemmarna att känna till. Det behöver inte endast vara saker som varit dåliga. En revisor kan också välja att lyfta saker som styrelsen gjort som varit extra bra. 

Vem får vara revisor i en ideell förening?

I princip kan man välja vem som helst till revisor i en ideell förening, med vissa få undantag som vi också kommer gå igenom. Men, det är viktigt att föreningen väljer rätt person för arbetet. För att en revisor ska kunna utföra sitt uppdrag måste den personen känna till grunderna i ekonomi, redovisning och föreningslivet. Om man väljer någon som bara ska skriva ner sitt namn på ett papper blir revisionen inte fulländad. Dessutom kan den revisorn bli skadeståndsskyldig eftersom revisionen då inte gjorts enligt god sed.

Det som gäller när man ska välja revisor i en ideell förening är att det måste vara en person som är myndig. Den som ska vara revisor får inte vara försatt i konkurs. Personen får inte heller vara satt under en förvaltare eller belagd med näringsförbud. Det är de grundläggande reglerna, men det finns också någonting man brukar kalla för jävsregler som man måste ha i åtanke när man ska föreslå och välja revisor. 

En revisor är jävig om denna har någon form av orsak att inte granska föreningen som opartisk. Ett exempel på en sådan person är någon som sitter i styrelsen, någon som är nära anhörig till någon i styrelsen eller en suppleant i styrelsen. Det är inte lämpligt att välja föreningens kassör till revisor eftersom kassören kommer ha ansvaret för ekonomin och bokföringen under verksamhetsåret, och det är det arbetet som en revisor sedan kommer granska. Det är omöjligt att granska sitt eget arbete och vara neutral. Att utse en revisor som är medlem i föreningen går bra, men då behöver man fundera över vilket slags engagemang det är lämpligt att personen har. Det kanske inte är passande att personen hanterar pengar i själva verksamheten under året.

Auktoriserad revisor eller inte?

I små föreningar är det allra vanligaste att man ger revisorsuppdraget till en person som har ett ekonomiskt intresse och som vill bidra till föreningens framtid. Små föreningar behöver därför inte så ofta betala något för revisionen, om det inte finns inskrivet i stadgarna att revisorn ska erhålla ett litet arvode för det uppdrag hen gör. 

Så fort en revisor blir större behöver man lägga ner mer krut på att hitta rätt person för uppdraget. Det här har blivit en aktuell fråga de senaste åren eftersom flera större föreningar har haft ekonomiska problem. Om man är fundersam på ekonomin och tycker det känns osäkert för föreningen så är det bättre att köpa in tjänsten från någon som är expert inom området. 

Man kan välja mellan att ha en revisor, en auktoriserad revisor eller en lekmannarevisor. Den sistnämnda är någon som är ekonomisk entusiast, men som inte har någon utbildning eller erfarenhet. Det är alltså den typen som passar bäst för små föreningar. En revisor är någon som har utbildning eller på ett annat sätt tillskansat sig den kompetens som behövs för att göra en revision. En auktoriserad revisor är den mest kunniga på skalan. Det är bara auktoriserade revisorer som är tillåtna att göra uppdraget när det är ett krav enligt lagen. Auktoriserade revisorer har både teoretisk och praktisk utbildning. Deras kompetens är alltså bred och de kan bistå en förening både vid stora och små ekonomiska bekymmer och frågeställningar. 

Syftet med en revisors arbete i en ideell förening

Syftet med att ha en revisor i en ideell förening är mångfacetterat. Man har det dels för att få en granskning på ekonomin och förvaltningen, och dels för att revisorn ska vara förtroendeingivande. Revisorns uppdrag är att informera alla medlemmar i föreningen om hur verkligheten ser ut, därför ökar revisorns arbete det förtroende som medlemmarna har för styrelsen. På föreningsstämman har medlemmarna möjlighet att ställa frågor till revisorn, och chansen att få svar på sina funderingar från någon som inte varit verksam i själva beslutsfattandet under året. 

Revisorer i ideella föreningar har tystnadsplikt

En revisor har tystnadsplikt som gäller både under och efter uppdraget. Tystnadsplikten innebär att den som har eller har haft ett revisionsuppdrag inte får berätta några saker om föreningen till medlemmar eller utomstående om det är så att den informationen skulle kunna skada föreningen. 

Det andra som revisorerna har kallas för upplysningsplikt. Den betyder att en revisor är skyldig att nämna all information hen fått fram genom sin granskning till andra revisorer i föreningen. Om föreningen skulle bli försatt i konkurs ska revisorn också delge alla sina insikter till den som är förvaltare. Om det skulle vara så att föreningen har flera revisorer, eller om man är i konkurs, gäller inte tystnadsplikten för revisorn gentemot de parter vi precis nämnde. Däremot har både konkursförvaltaren och de övriga revisorerna också tystnadsplikt, så de får inte föra den information vidare till utomstående om det kan anses vara skadligt. 

Sammanfattning – revisor för ideell förening

Sammanfattningsvis har de flesta ideella föreningar en eller flera revisorer trots att det inte egentligen finns några lagkrav på det. Man är fri att välja en lämplig person till revisor förutsatt att den har kunskapen som behövs för att kunna göra sitt uppdrag, och förutsatt att personen inte är jävig. 

Uppdraget med granskning och kontroll pågår under hela verksamhetsåret, och när året är slut ska revisorn skriva en revisionsberättelse som både överlämnas till styrelsen och till föreningsstämman.