Revisor för enskild firma – allt du behöver veta

Senast uppdaterad:  27. juni 2022

Måste enskilda firmor ha en revisor?

Enskilda firmor kan behöva ha en revisor, men det kan också hända att de inte måste ha det. Det finns alltså inte ett enkelt ja eller nej-svar på frågan om enskilda firmor måste anlita en revisor. Det är förstås ingen hjälp för dig som undrar om just ditt företag ska ha en revisor och därför kommer vi självklart gå mer ingående in på vad det är som styr ifall lagen kräver att en enskild firma har revisor.

Det man skulle kunna säga att gäller i de allra flesta fallen är att det sällan behövs en revisor i enskilda firmor. Det handlar om att majoriteten av alla enskilda firmor är små, och när ett företag är ett mindre så behövs det helt enkelt inte. Men, för att du ska kunna räkna ut om just din enskilda firma är liten eller stor kommer vi lista de kriterier som ställs upp av Bolagsverket

Om ditt företag har fler än i medeltal 50 anställda, över 80 miljoner kronor i nettoomsättning och 40 miljoner kronor eller mer än det i balansomslutning kan det hända att en kvalificerad revisor är ett krav. Revisorsplikten träder i kraft när ett företag under två räkenskapsår, och då tittar man alltid på de två senaste åren, har levt upp till två eller tre av de kriterierna – det är då det behövs en revisor. En förutsättning för att revisionsplikten ska träda i kraft är att samma kriterier ska uppfyllas båda åren. Är det exempelvis antalet anställda och balansomslutning man bockar av ett år, för att nästa år bocka av nettoomsättningen och antalet anställda – då behöver man inte välja att utse en kvalificerad revisor. 

Det här är alltså de saker som kan göra att lagen bestämmer att din enskilda firma måste ha en revisor. Även fast ditt företag inte lever upp till kriterierna, vilket alltså majoriteten av enskilda företag inte gör eftersom gränsvärdena är väldigt höga, så kan det finnas värdefulla aspekter att ha i åtanke och att verkligen fundera över om man kan tjäna på att ändå ha en revisor. 

Krav på att revisorn är auktoriserad

Det är bara enskilda näringsidkare som lever upp till kraven vi pratade om tidigare som måste ha en auktoriserad revisor. Om man inte gör det behöver man inte ha en kvalificerad (auktoriserad) dito. För att vara säker på att revisorn man anlitar är auktoriserad kan man vända sig till Revisorsinspektionen. De flesta som har en auktorisation är även kopplade till branschorganisationen FAR. 

För att du som är enskild näringsidkare ska förstå varför det finns ett krav i lagen om att revisorn ska vara auktoriserad i dylika fall behöver vi förklara vad en auktoriserad revisor egentligen är och har för erfarenhet i bagaget. I Sverige är det Revisorsinspektionen som ger auktoriseringar och som därefter också utför en så kallad granskningsverksamhet av revisorerna och deras arbete. 

Man kan inte ansöka om att bli auktoriserad om man har för bristfällig kunskap. Man behöver både ha en utbildning, i form av åtminstone en kandidatexamen, samt praktisk arbetserfarenhet. Den praktiska erfarenheten behöver vara på minst tre år och sker vanligen genom att man arbetar som anställd revisor (men inte auktoriserad) på ett revisionsföretag. När man både har erfarenhet och utbildning så kan man skriva ett prov. Om man blir godkänd på det provet får man en revisorsexamen, och blir auktoriserad. 

Revisorns uppgifter i enskilda firmor

En revisor gör samma sak under alla sina uppdrag, oberoende av om hen gör revision av ett aktiebolag, en enskild firma eller någon form av förening. En revisor är en person som kommer granska företaget som en oberoende person. Att personen är oberoende är extremt viktigt för att hela revisionen ska vara en granskning som inte är partisk. Det får alltså inte förekomma något jäv, då faller hela tanken med en revision. En revisor kan bli jävig till exempel om personen som gör revisionen är sambo eller gift med den enskilda näringsidkaren, eller om personen själv arbetar för firman.

En revisor har många och varierande arbetsuppgifter som alla syftar till att säkerställa så att företaget hanterar ekonomin på ett lagligt sätt, och att alla redovisnings- samt bokföringsregler följs. Arbetet påbörjas direkt när verksamhetsåret startar. Då kan revisorn granska den löpande bokföringen och övrig redovisning. När verksamhetsåret är slut så går revisorn igenom årsbokslutet och skriver något som kallas för en revisionsberättelse. 

Innehållet i en revisionsberättelse

Den revisionsberättelse som revisorn skriver ska vara fritt formulerad, men den ska innehålla information om ett antal olika saker. För mer ingående information om revisionsberättelsens uppbyggnad kan du vända dig till Bolagsverket, men i korthet innehåller en revisionsberättelse:

  • kommentar om årsredovisningen följer lagen
  • kommentar om revisorn anser att det går att fastställa balansräkning och resultaträkning
  • Eventuella anmärkningar eller tveksamheter på redovisningen som revisorn lagt märke till

Det är också viktigt att räkenskapsår, organisationsnummer, företagets namn och datum för när revisionen avslutades finns med i berättelsen. 

Årsredovisningen skickas in tillsammans med revisionsberättelsen

Om du är enskild näringsidkare och har en så pass stor firma att lagen bestämt att du ska ha en revisor ska du skicka in revisionsberättelsen tillsammans med årsredovisningen. Dokumenten skickas till Bolagsverket för granskning. Man kan skicka in alla dokument via internet. Då får man en bekräftelse direkt på att de är skickade och mottagna. Skickar man in dokumenten via vanlig post behöver man se till att de finns på plats hos Bolagsverket det datum när årsredovisningen som senast ska vara inlämnad.

Enskilda näringsidkare kan frivilligt välja att ha revisor

Nu har vi klargjort att de flesta enskilda näringsidkare inte behöver ha en revisor. Då är det dags för oss att istället gå in på den grupp av enskilda firmor som ändå har det – nämligen de som ser fördelarna med att ha en revisor och därför anlitar en trots att de inte är bundna till att göra det enligt någon lag. 

När ett företag har en revisor är det ett vittne om kvalitet. Det är något som alla som kommer i kontakt med företaget och som kan ha betydelse för bolagets framtid vet. Det gäller allt från kreditgivare till leverantörer, kunder och andra som är intresserade av bolaget. Det arbete en revisor gör är förtroendeingivande just eftersom det är en granskning som inte sker av någon med ett eget intresse av att förvränga sanningen om företagets ställning. En enskild firma kan uppfattas som mer pålitlig och trovärdig om det finns en revisor, och det är något att framförallt ha i åtanke när man funderar på att utöka verksamhetens omfattning eller område. 

Den andra stora fördelen med en revisor är att man kan få syn på saker i den ekonomiska hanteringen som inte är optimala. En revisor har rätt att ge råd till en enskild näringsidkare inför ekonomiska beslut, och det är något som revisorn är expert på. De har helt enkelt kunskapen som behövs för att kunna se vilka slags åtgärder och beslut som är mest lämpliga för ett bolag som vill få bättre koll på sitt kapital. 

Om en enskild näringsidkare väljer att frivilligt anlita en revisor kan man antingen välja en kvalificerad/auktoriserad revisor eller en som inte är det. Eftersom revisionsberättelsen inte behöver skickas in till Bolagsverket i sådana här fall finns det inte något krav på att personen som anlitas ska vara auktoriserad.

En revisor får inte göra bokföring

Det är viktigt att revisorn endast granskar bolagets redovisning. Man kan alltså inte begära att revisorn ska sköta den löpande bokföringen av transaktioner i verksamheten. Skulle revisorn göra den löpande bokföringen blir det galet eftersom det är bokföringen som hen senare ska granska och ge ett utlåtande om. Det blir, som du säkert förstår, knepigt om det är revisorn som har gjort bokföringen och ska kontrollera sitt eget arbete. Man kan alltså behöva anlita någon annan för att göra bokföringen, exempelvis en redovisningsbyrå eller en redovisningskonsult. 

Ansvaret för den enskilda firmans redovisning

Sist och slutligen kommer vi ta upp det här med ansvaret för en korrekt bokföring. Även fast en revisor granskar bokföringen och övrig redovisning och ger sitt utlåtande om den så är det den enskilda näringsidkaren som har det slutgiltiga ansvaret för att det som finns i den stämmer med verkligheten. Det är också den enskilda företagarens ansvar att kontrollera så att redovisningen följer lagen, även fast revisorn kommer granska den och ge ett utlåtande i sin revisionsberättelse.

Revisor i enskild firma – sammanfattning

För att sammanfatta allt det vi har gått igenom i den här guiden är det alltså så att de allra flesta enskilda näringsidkarna inte behöver ha en revisor. Måste man däremot ha det enligt de bestämmelser som finns i lagen ska revisorn vara auktoriserad av Revisorsinspektionen. I de fallen ska årsredovisningen skickas in till Bolagsverket tillsammans med revisorns revisionsberättelse.

Även fast man inte är skyldig att ha en revisor kan man som enskild näringsidkare välja att ha det. Det man kan göra om man har en enskild firma är att överväga hur en revisor kan gynna företaget och den framtid man står inför. 

Sist och slutligen, och det här är något som är relevant för alla enskilda företagare, både de som måste ha och de som väljer att ha en revisor – avsätt ordentligt med tid på att hitta en kandidat som är lämplig för just ditt företag. Att ha en bra kommunikation och anlita en person som är nyfiken på just din verksamhet är två nycklar till ett lyckat samarbete.