Krav och arbetsuppgifter för en föreningsrevisor

En föreningsrevisor har en viktig uppgift, och det är att verka som en granskande part av styrelsens arbete. Det arbete som en föreningsrevisor gör är en trygghet för alla medlemmar i föreningen. Eftersom ansvaret som ligger på en föreningsrevisor är stort är det också viktigt att man väljer rätt person till uppdraget. Det finns ett par saker man behöver tänka på innan man röstar fram en revisor.

Måste föreningar ha en revisor?

När det kommer till revisionsplikt gäller inte samma regler för företag som för föreningar. Medan grundregeln är att alla aktiebolag ska ha en auktoriserad revisor gäller inte samma regelverk för föreningar. Istället är det stadgarna som avgör om man ska välja en eller flera revisorer till en förening. Stadgarna är en form av styrdokument som godkänns av årsstämman, och de regler som finns i dem är sådana som föreningen vilar på och ska följa.

I stadgarna brukar man ha med paragrafer som behandlar revision av föreningen. Det som står där är det man ska följa. Det kan exempelvis stå i stadgarna att föreningen ska välja en revisor och att den person som väljs ska ha uppdraget i ett år. Det här är något som gäller för ideella föreningar, men när det kommer till ekonomiska föreningar behöver de alltid ha åtminstone en revisor enligt gällande regelverk. Det går inte att avtala bort den plikten även fast det skulle stå i stadgarna att en ekonomisk förening inte ska ha en revisor.

Något annat som är värt att känna till är att det finns en skillnad på auktoriserade och inte auktoriserade revisorer. Medan ett aktiebolag oftare har krav på sig om att man måste ha en auktoriserad revisor gäller inte det för ekonomiska och ideella föreningar. Om ni ska välja en lekmannarevisor eller en auktoriserad revisor är därmed upp till föreningsstämman, förutsatt att det inte framgår i stadgarna att personen som väljs ska ha en viss kompetens. Om en förening är väldigt stor behöver man dock alltid ha en auktoriserad revisor.

Föreningar som behöver ha en auktoriserad revisor

De allra flesta föreningarna är så pass små att de inte enligt lagen behöver ha en auktoriserad revisor. Det kan ändå förekomma tillfällen när man har en skyldighet att välja en auktoriserad revisor, och det är om föreningen i fråga har:

1. Ett medeltal på över 50 anställda
2. En balansomslutning på över 40 miljoner kronor
3. En nettoomsättning på över 80 miljoner kronor
   

Icke auktoriserad och auktoriserad revisor – det är skillnaden

Det är alltså bara vissa föreningar som behöver ha en auktoriserad revisor, medan andra kan välja att ge någon annan uppdraget förutsatt att de är lämpliga för arbetet. Ändå är det bra att känna till skillnaderna mellan olika slags revisorer, så att den förening du representerar kan göra ett avvägt val baserat på fakta och föreningens behov. Det är bara revisorer som har blivit godkända av Revisorsinspektionen som får kalla sig för auktoriserade. För att få en auktorisation ska personen dels ha en teoretisk utbildning och en praktisk arbetslivserfarenhet. Den erfarenhet som personen fått genom att arbeta ska vara från snarlika uppgifter som en auktoriserad revisor gör, och arbetet ska dessutom ha skett under handledning av en auktoriserad revisor. Utöver det ska man även avlägga ett kunskapsprov med godkänt resultat.

En person som inte är auktoriserad revisor kallas för revisor. Det kan vara en person som har genomgått en teoretisk utbildning och som för tillfället arbetar med revision och siktar på att avlägga examen hos Revisorsinspektionen. 

Sist och slutligen finns det lekmannarevisorer. Det är personer som inte har någon formell utbildning inom det ekonomiska området, och de arbetar inte heller med revision som sitt yrke. Däremot har de tillräckliga ekonomiska kunskaper för att kunna utföra revisioner i föreningar.

Krav på föreningsrevisorer

Som vi varit inne på finns det stora skillnader på auktoriserade och inte auktoriserade revisorer. De föreningar som enligt gällande lagstiftning behöver ha en auktoriserad revisor kan inte välja bort det, men för alla andra föreningar är det fritt fram att själva avgöra vem som ska vara revisor. Kraven som ställs på en sådan föreningsrevisor är inte lika stora, men det finns självklart en del saker man behöver tänka på innan man röstar fram en person till uppdraget.

Även fast det egentligen inte finns några formella krav på en föreningsrevisors kompetens och erfarenhet så är det faktiskt viktigt att välja någon som kommer kunna utföra uppdraget på det sätt som det är tänkt. Revisorn har ett väldigt viktigt uppdrag och det är att gå igenom den ekonomiska förvaltning som styrelsen gör. Hen ska granska så att allt som sker i föreningen följer stadgarna och även följa upp så att beslut som fattas även genomförs. Eftersom en stor del av arbetet handlar om att granska ekonomin är det av vikt att personen som gör revisionen också har en viss insikt i ekonomiska frågor.

Det som alltid gäller för en föreningsrevisor är att det måste vara en person som är myndig. En annan regel är att personen inte får ha ett näringsförbud eller vara försatt i konkurs.

Jävsregler för revisorer

En förening kan välja en medlem till revisor. Det man behöver tänka på är att det inte ska vara en person som sitter i styrelsen som gör revisionen, eftersom det hade inneburit att revisorn kommer granska sina egna beslut och ageranden. Det skulle göra att opartiskheten äventyras.

När man pratar om revisorer finns det också jävsregler som man behöver ha i åtanke. En revisor får inte ha inflytande över beslutsfattande om ekonomin i föreningen, exempelvis genom att sitta i styrelsen. Revisorn får inte heller ha någon form av beroendeställning till någon som sitter i styrelsen. Det betyder att man inte ska välja en revisor som är nära anhörig till någon av styrelsemedlemmarna.

Vad gör en föreningsrevisor?

Många som inte är så insatta i en revision tänker ofta felaktigt att revisorns enda uppgift är att hitta fel i redovisningen och styrelsens arbete, men det egentligen uppdraget innefattar långt ifrån bara det. Visserligen ska en revisor kontrollera så att arbetet sköts korrekt, men det är verkligen inte så att man anlitar en revisor med den huvudsakliga uppgiften att kritisera allt hen kan hitta. 

På många sätt kan en revisor hjälpa föreningen att skapa en god ekonomi och rätt förutsättningar för den framtida verksamheten. 

En föreningsrevisors uppgifter

Det arbete som en revisor gör i en förening innefattar flera olika områden. En föreningsrevisor ska kontrollera styrelsens förvaltning, och i det arbetet ingår bland annat att granska om stadgarna följs. Utöver det ska revisorn gå igenom bokföringen och kontrollera så att det finns verifikationer till den. Verifikationerna gås igenom för att man ska kunna säkerställa att samtliga bokföringsposter faktiskt har inträffat, och för att det finns bestämmelser som säger att en bokföring behöver ha verifikationer. Vidare ska revisorn också granska så att bokföringen som helhet är uppställd i enlighet med gällande regler och lagar.

Uppföljning av budget, verksamhetsberättelse och årssammanställning

Alla seriösa föreningar har en budget. Budgeten presenteras av styrelsen och fastställs ofta på föreningsstämman om inte stadgarna säger någonting annat. I revisorns uppdrag ingår att följa upp budgeten och se så att styrelsen också har gjort en uppföljning.

När ett verksamhetsår är över kommer föreningen att upprätta en balansräkning och en resultaträkning. Man ska även skriva en verksamhetsberättelse och göra en årssammanställning. Samtliga de här dokumenten ska en revisor granska och gå igenom för att se om de stämmer med verkligheten eller om det finns några oegentligheter. 

Revisionsberättelse i en förening

Allt det arbete som en föreningsrevisor gör ska resultera i en revisionsberättelse. Många tror därför att revisorn endast ska bli delaktig i det som hänt under året när det går mot sitt slut, men faktum är att revisionsuppdraget är något som pågår under hela året. Revisorn ska löpande kontrollera bokföringen under året, och när hela redovisningen är på sin plats ska hen ta del av samtliga dokument som finns och därefter skriva en revisionsberättelse. Det som ska ingå i revisionsberättelsen är sådan information som kan vara informativ om föreningens arbete under verksamhetsåret. Revisorn ska även ge en kommentar till om det som framgår i verksamhetsberättelsen, årsredovisningen och övriga dokument ger en rättvis bild av hur föreningens ställning ser ut.

I revisionsberättelsen ska revisorn också ge en rekommendation kring huruvida föreningsstämman kan bevilja styrelsen ansvarsfrihet. Den rekommendation som revisorn gör ska baseras på granskningen och hur hen anser att styrelsen skött sitt uppdrag under året. Om det inte föreligger några felaktigheter brukar revisorn rekommendera att styrelsen ska bli beviljade ansvarsfrihet. 

Upplysnings- och tystnadsplikt

Ett revisorsuppdrag kommer med ett större ansvar än att bara granska förvaltningen av föreningen. Alla som är revisorer har upplysningsplikt. Det innebär att en revisor har en skyldighet att delge andra revisorer i föreningen om sådant som hen har kommit fram till eller hittat i sin granskning. Skulle det vara så att en förening går i konkurs har revisorn även en upplysningsplikt gentemot konkursförvaltaren. Revisorn har då en skyldighet att berätta allt hen har upptäckt i sin granskning för förvaltaren.

Revisorer är också belagda med tystnadsplikt. Det är en väsentlig del av uppdraget eftersom man under en revision kan få reda på saker som är känsliga. Allting en revisor får veta om föreningen under arbetet med revisionen får inte berättas vidare till någon som är utomstående. Det som inte får föras vidare är sådan information som kan vara till skada för föreningen, och tystnadsplikten gäller i vissa fall även gentemot medlemmarna. I regel ska en revisor besvara alla frågor som medlemmarna har, men om det finns viss information som på något sätt kan skada föreningen om den delges medlemmarna ska den inte heller berättas. Dock gäller inte det fall där föreningen har brutit mot några stadgar eller en lag. I sådana situationer ska revisorn alltid upplysa medlemmarna om det.

Välj föreningsrevisor med omsorg

Det arbete en föreningsrevisor gör är som du säkert har förstått ett ansvarsfullt och viktigt uppdrag. Därför gäller det att man som förening är noga med vem man överlåter arbetet till. Sträva efter att välja en föreningsrevisor som har ett intresse för ekonomi och som åtminstone kan grunderna i redovisning. Det kommer göra att revisionen ger ett så stort mervärde som möjligt både för föreningens fortsatta utveckling och till alla medlemmar.